jag slipper kokosnötter i huvudet i alla fall
visst kan det komma en och en annan istapp,
men aldrig någonsin en kokosnöt.
det finns saker jag saknar, andra som jag föraktar.
jag blir nog aldrig mer den samma, men det var nog inte meningen.
jag är liksom mer kärleksfull nu, fast ändå mer hatisk.
jag söker civilkurrage i varenda liten vrå,
jag hittar den allt för sällan så snart ger jag mig av.
fasst när jag hittar den blir jag glad ända in i själen.
snälla sverige vakna ur dvalan nu.
Kommentarer
Trackback
