wanella

Om en dryg timma kommer jag att gåner till tåget, då börjar min resa! Jag sitter med fjärilar i magen, jag är peppad, jag är nervös, jag har lite smått panik, jag vet inte vad jag ska ta mig till, tänk om jag glömt något!

Jag har i alla fall med mig Emmelie, vad kan gå fel då?

Om jag har tillgång till en dator kanske jag slänger in ett litet inlägg här så att ni får veta hur det går för mig, och Jenny, förlåt för att jag missar din födelsedag, Grattis till dig min älskade älskade vän!
Alicia, Alex, Elli & Frida, förlåt att jag missar er fest, ni får ha det bäst och jag hälsar till alla!

Nej nu ska jag sluta skriva, önska mig lycka till nu allihopa, det kan jag behöva!

Denna kväll hade kunnat fortsätta som vilken kväll som helst, ja förutom att jag packar till att jag imorgon påbörjar min resa till Bryssel! Men kvällen blev mycket mer speciell än så, för helt plötsligt öpnades dörren till mitt rum och där stod Agnes och Emmy!

Mitt ansiktsuttryck var nog en rolig syn, men inte lika roligt som min syn, två av mina älskade och mycket saknade vänner, äntligen ett spontanbesök!  Om jag längtat efter något sådant, och jag behövde det idag, inte för att jag mådde dåligt, nästan tvärtom. Jag var på helspänn, jag var lycklig och nervös, jag ville hopa runt men mest av allt ville jag ha hjälp att packa.  Dessa två flickor hjälpte mig med att packa sen så spelade vi musik och sjöng (ja snarare skrek) och hela tiden mixade vi detta med att prata gamla minnen. Jag minns den tiden, jag tyckte om den, jag är arg på dem som krossade den!

Tack mina älskade vänner! Ni betyder otroligt mycket, alla som var med någon gång under den tiden betyder massor, och ni som var med vet vilka ni är!  Jag vill tillbaka, eller ha en återträff, bara något, som kan påminna oss om att vi alla lever vi kan fortfarande umgås det behöver inte kännas konstigt.

          

Två gammla bilder på migoch Agnes,               Dessa på mig och Emmy                
de ger ingen rättvisa, men det var dem            ska jag inte säga ger någon
 jag hittade snabbast!                                            rättvisa, men på en ser vi i alla fall
                                                                                     ganska smarta ut!
                                                                                                

                                                         
                                                             En gammal bild på mina flickor, på
                                                           bussen till SONDO, en resa jag aldrig
                                                         glömmer, en musikal jag aldrig glömmer!

Nu sitter jag i värnamo (lilleputtarnas land). Jag har lagt beslag på Arnes dator, jag måste erkänna att jag gillar Mac bättre, men han har apple-tema på datorn så det går väl an.

Idag har vi då haft väldigt bra möten om frisksportkul! Vandrat runt på marknaden, varit på höstrock, jag och Arne spöade Pauline i betapet (vad som hände sen är ointresangt!) och vi har spelat Spank the Monkey, resultatet i det är helt oviktigt ! jag säger bara "Jag vinner alltid, förutom då jag inte gör det"

Jag har det kul här! Imorgon ska jag dock hem, och på tisdag blir det till örebro för att åka till Bryssel, jag kan inte fatta det!

Nej nu ska jag inte skriva mer, förutom, någon, hjälp mig göra en header snälla!

Ha det bra, och läs frisksportkul.blogg.se (under uppbyggnad). vårat motto är:
"Vi är lite roligare, vi har lite roligare, vi gör lite roligare!
vi är, vi har, vi gör
vi är, vi har, vi gör"

Dagen började med att jag hade fruktansvärt ont i magen, och det blev bara värre och värre. Men som tur är har jag min lilla Sofie som kunde ge mig en alvedon så att det gick över innan jag började gråta. Det tackar jag för!

Sen så fickviekonomer ha ekonomi istället för gympa, jag blev dockinte mycket klokare till provet imorgon för det, snarare tvärt om, men men mirakel kan väl ske. Hade geografiredovisning idag med, och jag tror (hör och häpna) att Sara blev nöjd, som om jag förstått uppgiften, hon hade fel.

En kille från KRIS i örebro ringde mig med, var tydligen han som har hand om Brysselresan. Efter det startade en massa krångel, och jag säger bara en sak AS!

det här var inte min dag, men jag hade ju hand om mina Acro-Jong barn, och det piggar upp. Jag tycker om mina barn, de ger mig bra självförtroende och gör mig lycklig. Hoppas de tycker om mig med!

Lycka till nu alla, hoppas ni får ett underbart Höstlov, imorgon drar jag till Värnamo, frisksportKUL! 

Idag var en stresssdag! Jag bestämde mig för att tacka ja till ett erbjudande jag fick igår. För att ni ska förstå helt (ja eller så pass mycket som jag förstår) ska jag ta med ett citat ur mejlet jag fick:

"Jag söker deltagare som vill följa med till Bryssel på en resa som NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, anordnar för ungdomsorganisationerna. Resan utgår från Sverige, Örebro den 29 oktober med buss och återkommer den 5 november. Bussen är abbonerad och har ca femtio ungdomar, alla från nykterhetsrörelsen, och kommer att stanna på vägen för olika stopp och övernattningar. Bland annat ingår det inträde och åkband på Europas största tivoli/äventyrsfält. Ett stopp i ett koncentrationsläger finns också med på schemat. På plats i Bryssel får ni komma in i Parlamentet, möte parlamentariker, besök på NBVs kontor och självklart få chansen att köpa äkta belgisk choklad.
Jag behöver få svar från dig så snart som möjligt! Vi måste göra deltagarlistor, och måste få in uppgifter. Och det här erbjudandet gäller endast dig som får det här mailet. Resan är värd ca 10 000 kronor per person. Resa, ev inträde, logi och en den mesta maten betalar NBV. Resten, alltså resor inom Sverige och resterande matkostnader betalar Frisksportförbundet. Ta chansen att åka med din kommite, och tillsammans med de andra kommitterna och skapa ett samarbete i ett bussäte någonstans i Europa. Du är viktig - vi satsar på dig!


Kan  jag tacka nej till detta? klart att jag inte kan! Men såväldigt kort varsel skapar problem för mig, speciellt eftersom att jag ska till Värnamo i helgen!  ojoj jag säger då det.

Idag fickjag jaga mina lärare och se vad jag ska göra för att få ta ledigt, de flesta var positiva till min avresaoch sa att de inte var några problem.

Jag fick tyvärr gå ifrån fotot för att ordna ett nytt pass, men missade inte såmycket eftersom att jag är så snabb!

Idag fickjag även en otrolig saknad till en viss del av mitt liv, en del då jag hade väldigt många atty luta mig emot.

Men ta hand om er nu, och ta chanserna ni får!

Nu börjar det, dagens maraton av plugg. Jag ska skriva klart Idrott & Hälsa arbetet, sen ska jag fixa geografin och sedan blir det ekonomi med.

Hujedamig! Jag har egentligen fler småsaker att göra, men jag finnner ingen ork till det, och dessa sakerna är de största.Snart är det höstlov, käre Muhammed så skönt, eller? Innan lovet får alla lärare panik, som om de plötsligt kommer på att tiden går och de måste få något gjort i sitt ämne, varför inte göra lite hela tiden och undvika dessa skräckveckor?

Jaja, det blir tusen gånger skönare med lov sedan i alla fall, även om största delen av tiden går åt att vila upp sig och ta igen energin som man förorat.

Idag har vädret varit så där mysigt som det bara kan bli på hösten, lite småkallt, så att man vill sätta sig med en filt om sig och med en stor kopp te eller varm choklad och sen bara se på TV eller en bra film. Ja en sån där dag då man bara vill ha någon att gosa med, nogon som kan ge dig värme och skrämma bort kylan.

Ha det bra nu, och njut av hösten, för nu faller löven inte du, inte jag, löven!

Tänk vad tiden går tänk vad mycket som händer!
Det är galet, men det är bra, livet är rätt bra faktiskt, när allt kommer omkring. Men nu tänkte jag ger en snabb resume om vad som pågått sen sist

TioårskjubileumsTårtBakarTävlingsTräff (ttbtt)

Det var den där helgen då jag och underbara vänner skulle fira CirkusSkolan, det var dåvi var några som försökte baka tårtor med chokladmosse i, och det säger jag er, försök inte göra det, för det är omöjligt!  Alla våra åtta lager bara gled ner, de andra var smart de hade en balong i, men det blev ingen överraskning när vi skar upp tårtan, för tackvare chokladmoussen såvar balongen det enda som var någorlunda högt, alltt annat låg i en smörja på bordet. sen såvar det den tårtan utan chokladmosse, den var kanske lite stadigare, och man kunde se att det var en jongleruingsboll, men nog pratat om den!
I tävlingen vihade ingickäven hur god mat man gjorde, och våran grupp vann tävlingen, vi slapp diska!

Det var även den helgen dåvi var på inspelningen av tack gode gud, tre inspelningar, tre väldigt roande inspelningar. Det var en ofröglömlig helg.

Tack för svenska Frisk Sport förbundet som fyller mina helger med roliga saker!



Bio med mina ekonomibrudar

En tisdag bestämde vi oss för att se en film, en film som är en skräckfilm för alla homofober, filmen var Patrik 1,5
Den var så otroligt bra, hela filmen sågrät jag eller så skrattade jag, så vill ni ha ett tips se den.
Samma dag var jag även med klassen på en riktig rättegång, och det var roligt och intresant. Jag funderar verkligen på att bli advokat eller åklagare nu. Men vi får väl se vad som händer, jag har gått om tid att bestämma vad jag ska ta mig till med mitt liv, det har ju bara börjat!

Höstkurs i Stehag

Denna helg spenderades även den med Frisk Sport, inte illa! Och den här gången åkte vi till norra Danmark (dvs Skåne). Där var det höstkurs, se de flesta lärde sig att vara ledare på trampolin, men vissa gick på basic och lärde sig om frisk sport.

Men jag (Plutten Pett), Bajjan Berit, Ole Dole Do Lyckan OLW Och Fogeln Sandrew, vi fick inte gå någon kurs, vi fick jobba. Vihade hand om hela lördagkvällen, där jag och Sandra passade påatt göra lite reklam för UngdomsKommittén.
Och vi städade, diskade, åkte till eslöv och handlade, hjälpte till med maten m,m
 Helgen var väldigt mysig måste jag säga!

Sånu har jag uppdaterat ordentligt! Ha det bra nu, passa på att leva livet nu!

Nu har jag tagit en paus, jag sitter nämligen på mitt rum med en ostämd gitarr och försöker lära mig att spela. Men hur jag är gör låter det inte bra, jag borde kanske stämma den, men det kan jag inte och mest av allt behöver jag HJÄLP!
snälla gitarrspelande människor, hjälp mig, för såhär är det, min lillasyster kan och inte jag! Men men, skam den som ger sig!

Idag hade jag i alla fall tyskaprov, och för att vara ett tyskaprov så gick det bra!  Som matteprovet igår! Det var så enkelt, det kändes så himlans bra att jag inte kan tro det, så det blir väl bara VG i matte C med, jag är faktiskt inte så bra har jag kommit fram till, jag är rätt så medelmåttig! Men men då är det väl den jag är, får leva med det resten av mitt, liv så jag tänker börja vara en stolt medelmåtta och förstå att jag inte kan mer än såhär, hur mycket prestationsångest jag än får!

Men en sak som var sjukt roligt idag, det var engelskan! Vi läser om Shakespeare, och idag höll vi på med Romeo och Julia, men inte på gammalt vanligt tråkvis, utan på roligt vis! Vi skulle skriva om Romeo och Julia till våran egen veriaton, och jag, ida & sofie, vi var då roliga, vi skrattade så att vi grät!  Jag ska försöka dra lite kort vad vi gjorde och hoppas att ni förstår.

När Julia säger att hon inte vill ha sitt namn längre (eftersom att hennes släkt & Romeos bråkar) så ändrade vi det till "Jag vill inte vara en Hilton mer" Hennes pappa var nämligen arg för att hon varit på rave-fest (inte maskerad)!
Sen så fortsätter hon "Jag önskar att jag vore lika fattig som min Romeo så att jag kan vara med honom! Eller vänta, jag KAN INTE vara fattig! Jag önskar att min heta Romeo vore lika rik som pappa så att han kan köpa Gucci-väskor åt mig!"

nu vet Julia inte att Romeo är utanför hennes balkong, men när hon får reda på det så säger hon.
"hur kom du hit? Om min Chihuahua ser dig så dödar hon dig, hon har faktiskgt rabies!"
men den tappre Romeo svarar:
"Jag är inte rädd för din lilla rabieshund!"

jaa, vi skrev massor med roligt, jag har kommit på att jag alltid är med och skriver de oseriösa sagorna, på svenskan t e x, alla hade ordentliga sagor, sen kom min grupp, som slutade med att avslöja att Prinsen var bög och gifte sig med de vackra flickornas pappa.

jag vet inte hur det kommer sig att det är jusst mina grupper... finns det något samband?

Nej nu har jag skrivit för långt igen! Men ha det roligt överallt, och gör det bästa ni kan av alla uppgifter ni får här i livet!

Jag vet att det var ett tag sen jag skrev här, eller är det bara en känsla?
Förmodligen, för känslor det är jag full av jusst nu! kanske är därför jag är i ett sorts behov av att skriva här, för att rensa huvudet lite grand.

De senaste dagaran så tror( jaja hoppas kanske är en bättre benämning) jag att sakta sakta så är jag på väg ut ur den här deprissionen jag varit i ett tag. För att jag har haft stunder dåjag bara är lycklig och njuter över alla små vackra detaljer här i vår värld. Sålångt är det bra, men sen när jag inte lyckas hålla kvar vid den känslan så fumlar jag runt i mörkret för att hitta en väg tillbaka. Det känns ändå jobbigare att hamna på botten efter att ha smakat på den där glada känslan,när jag bara låg stilla på botten så förstod jag ju aldrig riktigt hur illa det kändes.

Nu har jag börjat sakna så mycket, speciellt en person, en som jag i princip bodde hos innan, som hjälpte mig upp innan jag nådde bottem, en bästa vän, en som jag lät åka, en som jag tappat föralltid. Men vem vet, hur länge är föralltid, visa "bästa vänner föralltid", nu är föralltid slut, men jag tyckte om det innan det tog slut.

men som sagt jag saknar så mycket, jag saknar att ha någonstans att ta vägen och där jag kan sitta och prata med massor av kompisar att luta sig mot, jag åkte dit när min farfar dog, för jag visste att jag kunde le igen men att jag behövde vara hos folk jag älskar och det fanns det gott om. Det fanns gott om kramar, till och med innan de visste vad som hänt, de bara höll om mig och lät mig gråta, de tog hand om mig sedan , jag vill tacka så många, för alla småsaker som ni förmodligen glömt att ni gjort för mig, men jag kommer ihåg det.

Jag saknar min gamla klass, jag pratade med de som jag umgicks med varje dag innan, men jag hängde inte med i samtalen längre, jag har missat såmycket, jag saknar alla er, fytusan, ni gjorde skolan rolig!

ja gudars jag vet inte vad jag vill fåut av detta inlägget, kanske att folk ska förståhur tacksam jag faktiskt är, även om jag är dålig på att visa det, men jag är tacksam, ag vet inte om jag älskar er alla, men jag vet att ni betyder mycket för mig . Är duen av mina vänner såär du förmodligen en anledning till att jag orkar kämpa upp igen, för att jusst du gjorde den där lilla saken, för att dufått mig att känna att jag betyder något, så tack, tack för att du finns!

det var den meningen jag jusst förstod, tack för att du finns, innan har jag bara sett det som en klyscha, något som sägs, men när jag väl tänker på det, det betyder massor!

Jag hoppas att nitar hand om varandras liv, för genom att göra små små saker, så kan du göra något som betyder oerhört mycket även om du inte anar det!

jusst nuär jag så inne i en depp-period, som de flesta. Skolan kommer ta död mig, läxor läxor och en sak till får jag massor med läxor! Men när jag får såhär mycket, så att jag inte orkar, så att huvudet inte kan ta in allt, då gör jag det dummaste man kan! Jag skiter i allt, jag börjar inte beta av allt lite smått, nej jag lägger böckerna åt sidan och blundar för allt!

så jusst nu borde jag plugga, det vet jag, men jag orkar inte jag har ont i huvudet jag är trött det spelar ingen roll när jag går och lägger mig eller går upp, min själ är utkörd. Men när jag är runt folk då ler jag och jag skrattar, ochjag försöker verkligen locka fram allt det där jag en gång var. Det är svårt, det är otroligt svårt.

men men jag antar att detta bara är en period som jag går igenom, det lär ta slut snart. som lågkonjunkturen, Per förklarade för oss att hög resp lågkonjunktur bara sitter i huvudet, så jag ber er tänk att vi fortfarande ligger på topp, för då kommer vi göra det med !

nej tame tusan, jag behöver en kram, jag behöver en vän som jag kan åka till när som helst, någon jag kan ringa bara för att få säga att jag inte mår så bra, eller bara för att säga att jag aldrig varit så lycklig, eller kanske inte säga någonting. Jag har verkligen ingen sådan längre, jag menar inte at ingen bryr sig om mig, för det vet jag att folk gör. Men jag har ingen som jag vet alltid finns där. Jag vill ha tillbaka spontanbesök. Jag vill kunna lita pånågon till 110% jag har så svårt att lita på folk, jag vet inte vad som krävs men jag vet att jag måste börja lita på någon nu!

Ha det bra nu, ta hand om er, ta hand om de ni älskar och våga prata om hur du känner!