morgonlycka
visst nu är det några timmar sen det var morgon, men jag vill ändå uppmärksamma dessa timmar, och jag kommer nog inte sitta vid datan någon av dessa morgontimmar på ett tag.
Går du varje morgon upp och njuter av att vakna, av att en ny dag väntar med nya utmaningar. njuter av solens första strålar Det gör då inte jag! Det här är de timmarna på dygnet jag upskattar allra minst, de som jag nästan föraktar, visst kan det hända någon gång att jag faktiskt njuter känner lite extra på luften jag andas. Bara för att känna lukten av morgondagen som lagt sig över ängarna.
Trots detta, att jag vet att morgonen är vacker, så går jag bara upp och är arg, arg över att jag inte får sova mer. Jag struntar i allt vackert jag ser bara det fula känner den kylan som finns på morgnarna innan solen riktigt lyckats värma luften. Jag fokuserar inte på allt roligt som ska hända under dagen, utan jag bara ältar allt dåligt som ska hända, allt det jobbiga jag inte orkar med att vakna till. Jag är trött för det mesta, de vet de som känner mig, men på morgnarna kan jag vara hemsk. Jag kan strunta i att prata med någon på bussen jag tar varje morgon, inte för att jag inte tycker om personen, nej nästan tvärt om. Jag vet att jag inte har ork att vara trevlig så att i stället för att sitta och vara halvintresserad i ett samtal och av misstag slänga en spydig kommentar så ignorerar jag personen, det är set ärligaste och bästa jag kan göra.
så om du känner dig ignorerad en morgon förstå att det inte är dig det är fel på, men vi har alla dessa timmar på dygnet då vi orkar lite mindre än annars.
men som jag sa innan ibland kan även jag se det fina i vår värld när solen lätt smeker våra landskap med sina första milda strålar och höra det vackra i tystnaden som råder på morgonen.
nog om det nu får ni leva era liv, oavsett hur pigg eller trött du är dessa timmar.
Går du varje morgon upp och njuter av att vakna, av att en ny dag väntar med nya utmaningar. njuter av solens första strålar Det gör då inte jag! Det här är de timmarna på dygnet jag upskattar allra minst, de som jag nästan föraktar, visst kan det hända någon gång att jag faktiskt njuter känner lite extra på luften jag andas. Bara för att känna lukten av morgondagen som lagt sig över ängarna.
Trots detta, att jag vet att morgonen är vacker, så går jag bara upp och är arg, arg över att jag inte får sova mer. Jag struntar i allt vackert jag ser bara det fula känner den kylan som finns på morgnarna innan solen riktigt lyckats värma luften. Jag fokuserar inte på allt roligt som ska hända under dagen, utan jag bara ältar allt dåligt som ska hända, allt det jobbiga jag inte orkar med att vakna till. Jag är trött för det mesta, de vet de som känner mig, men på morgnarna kan jag vara hemsk. Jag kan strunta i att prata med någon på bussen jag tar varje morgon, inte för att jag inte tycker om personen, nej nästan tvärt om. Jag vet att jag inte har ork att vara trevlig så att i stället för att sitta och vara halvintresserad i ett samtal och av misstag slänga en spydig kommentar så ignorerar jag personen, det är set ärligaste och bästa jag kan göra.
så om du känner dig ignorerad en morgon förstå att det inte är dig det är fel på, men vi har alla dessa timmar på dygnet då vi orkar lite mindre än annars.
men som jag sa innan ibland kan även jag se det fina i vår värld när solen lätt smeker våra landskap med sina första milda strålar och höra det vackra i tystnaden som råder på morgonen.
nog om det nu får ni leva era liv, oavsett hur pigg eller trött du är dessa timmar.
Nu i september väntar en annan typ av vår.
Nu är det september, snart är september slut. Då ska även sommaren vara slut, kylan ska så smått börja klänga sig fast och sätta gåshud på våra fortfarande lätt brunbrända armar.
Ett tag så var det så, ett tag så tyckte jag att min mössa var nödvändig, jag behövde ha en extra tröja att ta på när det blev alldeles för kallt för att stå ut. Men de senaste dagarna har det varit som vårdagar, ja nästan sommar.
I stockholm gick jag runt med kortärmar utan att ens tänka tanken på att ta på mig jackan som jag så klokt lagt ner i min väska. Jag la ner den där för att det borde bli kallt, inte en helt fantastisk temperatur, då man varken svettas eller fryser, så länge man är utomhus i alla fall. Medan jag var i de trånga affärerna var det ohyggligt varmt, då kunde jag inte förstå varför jag skulle ha med mig jackan, den gjorde bara väskan tyngre, till ingen nytta!
Det jag vill ha sagt är väl att det borde vara kallare, men eftersom att vi människor rubbat allt sådant så har vi försommarvärme nu. Men visst är det skönt, jag njöt i Stockholm, jag ville känna solens strålar mot huden, allt blir vackrare när man är varm, när solen lyser med sitt milda ljus.
Så njut nu, njut över att få värmas lite extra för snart är vintern här, då blir allt vackert på ett annat sätt, men den kommer, inge brådska, allt löser sig kanske så småningom, med lite jobb och uppoffringar men det betyder inte att vi inte får njuta nu!
lite tid, mycket saknad
Ja, jag har tänkt på en sak, tyskarna de var inte här såmycket, tre dagar träffade jag Fine. Men även om jag inte han träffa de så mycket så saknar jag dom massor!
Jag vill inte vänta tills vecka 6, jag vill vara i Frankfurt med alla nu nu nu!
Men livet är aldrig rättvist, i stället för att bara träffa kompisar idag så att jag kan börja njta av att vara i Sverige såmåste jag plugga! När tyskarna var här och tog min tid missade jag massor, så nu måste jag jobba ikapp, hej rolig lördag!
men var det värt det då, att hamna efter i skolan? Ja det tror jag, för jag är mycket lyckligare nu, närmare det possitiva jag som jag en gång var än jag varit på mycket länge! Och jag vill vara sådär glad igen!
Jag försöker på något sätt lura mig att om jag är glad dåblir allt lite lättare, dåtycker jag inte at det tråkiga är så hemskt, då kan jag plugga och få bra betyg!
Jaja, tror ni på det, att inställningen påverkar såmycket?
Ha det bra nu alla, hoppas niär glada !
Jag vill inte vänta tills vecka 6, jag vill vara i Frankfurt med alla nu nu nu!
Men livet är aldrig rättvist, i stället för att bara träffa kompisar idag så att jag kan börja njta av att vara i Sverige såmåste jag plugga! När tyskarna var här och tog min tid missade jag massor, så nu måste jag jobba ikapp, hej rolig lördag!
men var det värt det då, att hamna efter i skolan? Ja det tror jag, för jag är mycket lyckligare nu, närmare det possitiva jag som jag en gång var än jag varit på mycket länge! Och jag vill vara sådär glad igen!
Jag försöker på något sätt lura mig att om jag är glad dåblir allt lite lättare, dåtycker jag inte at det tråkiga är så hemskt, då kan jag plugga och få bra betyg!
Jaja, tror ni på det, att inställningen påverkar såmycket?
Ha det bra nu alla, hoppas niär glada !
glada stunder med våra tyskar!
Ja, jag sitter här fylld av saknad, fylld av minnen, och min dator är full av bilder!
Så jag tänkte berätta lite vad som hänt mig medan tyskarna hälsat på. Jag hade Fine här, en mycket trevlig tjej!
Första dagen sjöng vi SingStar, fikade åkte ut och hälsade på Gudnilla på herrgården, allt var mycket mycket trevlig.
Tisdag och onsdag så var alla tyskar iväg med ettorna i skogen. De små ettorna lärde tyskarna att säga Knulla, alltid bra att kunna! Men på onsdag kväll så kom Fine hem hit igen, då var jag duktig och såg på en film med tysk tal & tysk text, gamla rosa pantern, otroligt rolig!
Sen kom torsdagen, Dagen med Stort D. Alla tyskar samt deras utbytes studenter åkte in till Stockholm. Staden blir sig aldrig lik igen!
VI började med en tur på Wasa-museet, det var rätt så fint iaf, på bussen upp blev jag i alla fall populär för att jag hade 99 luftbalongs & Küschel på min mobil, så lite alsång blev det allt!
Sedan åkte vi till slottet och såg på vakt byte, eller rättare sagt, gymnastik uppvisning i slow motion!
Efter detta hade vi fritid, vi var väldigt många i våran "lilla" grupp, så många att vi tappade några på vägen utan att märka det förrän långt efter. Men men vi var ungefär tio stycken som lyckades hålla ihop och ta oss till en thai-buffet, där åt vi mycket god mat!
Efter detta gick vi till NK, men där ville ingen vara så vi gick till Gallerian i stället. där gick vi först och försökte hitta något alla ville göra, detta var lättare sagt än gjort, men slutade med att de tyska tjejjorna gick på H&M medan jag, Bea och alla killar gick runt och tittade på Claes Olsson, sedan gick vi med mätta magar och köpte en varsin stor glass!
När vi kände oss nöjda med gallerian började vi gå tillbaka mot gamla stan, på vägen får Erik ett samtal från sin tysk Sven, han säger att vi ska möta honom vid parlamentet så vi börjar gå ditåt, men Filip & Philip ser då en jakt affär de letat efter hela dagen, så Erik får gå själv och hämta Sven medan vi andra väntar utanför jakt affären.
När Erik & Sven kommer tillbaka förklarar Sven att han gått runt själv i nästan två timmar för att han tappade bort oss andra då han gick in i en affär för att köpa ett snapsglas.
Sen i gamla stan gick vi förbi affären Wadle, och jag blev glad, mycket glad!
På bussen hem sjöng killarna från Tyskland några tyska sånger, men sen så kom brudarna från Sverige med klassikerna, till exempel boten Anna och sommartider!
COVER MY BACK! ja, jag och Louise har ett nytt uttryck "We're blond, no brains, Cover My Back!"
I skolan på fredag morgon så fick jag veta av Gabbe att Jag är utsedd av de tyska pojkarna till Den Snyggaste Svenskan!
Den ni, oväntat va!
Sen var det dags för tyskarna att åka hem efter många härliga samtal med många härliga människor!
Jag saknar redan tyskarna, men men V 6 drar vi till Frankfurt!
Mitt tips till dig, har du tråkigt, släpa hem en tysk utbytes student!
Så jag tänkte berätta lite vad som hänt mig medan tyskarna hälsat på. Jag hade Fine här, en mycket trevlig tjej!
Första dagen sjöng vi SingStar, fikade åkte ut och hälsade på Gudnilla på herrgården, allt var mycket mycket trevlig.
Tisdag och onsdag så var alla tyskar iväg med ettorna i skogen. De små ettorna lärde tyskarna att säga Knulla, alltid bra att kunna! Men på onsdag kväll så kom Fine hem hit igen, då var jag duktig och såg på en film med tysk tal & tysk text, gamla rosa pantern, otroligt rolig!
Sen kom torsdagen, Dagen med Stort D. Alla tyskar samt deras utbytes studenter åkte in till Stockholm. Staden blir sig aldrig lik igen!
VI började med en tur på Wasa-museet, det var rätt så fint iaf, på bussen upp blev jag i alla fall populär för att jag hade 99 luftbalongs & Küschel på min mobil, så lite alsång blev det allt!
Sedan åkte vi till slottet och såg på vakt byte, eller rättare sagt, gymnastik uppvisning i slow motion!
Efter detta hade vi fritid, vi var väldigt många i våran "lilla" grupp, så många att vi tappade några på vägen utan att märka det förrän långt efter. Men men vi var ungefär tio stycken som lyckades hålla ihop och ta oss till en thai-buffet, där åt vi mycket god mat!
Efter detta gick vi till NK, men där ville ingen vara så vi gick till Gallerian i stället. där gick vi först och försökte hitta något alla ville göra, detta var lättare sagt än gjort, men slutade med att de tyska tjejjorna gick på H&M medan jag, Bea och alla killar gick runt och tittade på Claes Olsson, sedan gick vi med mätta magar och köpte en varsin stor glass!
När vi kände oss nöjda med gallerian började vi gå tillbaka mot gamla stan, på vägen får Erik ett samtal från sin tysk Sven, han säger att vi ska möta honom vid parlamentet så vi börjar gå ditåt, men Filip & Philip ser då en jakt affär de letat efter hela dagen, så Erik får gå själv och hämta Sven medan vi andra väntar utanför jakt affären.
När Erik & Sven kommer tillbaka förklarar Sven att han gått runt själv i nästan två timmar för att han tappade bort oss andra då han gick in i en affär för att köpa ett snapsglas.
Sen i gamla stan gick vi förbi affären Wadle, och jag blev glad, mycket glad!
På bussen hem sjöng killarna från Tyskland några tyska sånger, men sen så kom brudarna från Sverige med klassikerna, till exempel boten Anna och sommartider!
COVER MY BACK! ja, jag och Louise har ett nytt uttryck "We're blond, no brains, Cover My Back!"
I skolan på fredag morgon så fick jag veta av Gabbe att Jag är utsedd av de tyska pojkarna till Den Snyggaste Svenskan!
Den ni, oväntat va!
Sen var det dags för tyskarna att åka hem efter många härliga samtal med många härliga människor!
Jag saknar redan tyskarna, men men V 6 drar vi till Frankfurt!
Mitt tips till dig, har du tråkigt, släpa hem en tysk utbytes student!
funderingar i skolan
Just nu sitter jag i skolan, vi ska skriva om presidentvalet i USA, eller rättare sagt ta och skriva om ett problem i USA och hur kandidaterna tänkte lösa problemet.
Jag tycker att Obama är självklart bäst, ni som tycker om McCain får ta och försvara ert val sen. Hur insatta är förresten alla i USA valet? den som vinner blir ändå världens mäktigaste man, så har du brytt dig om att se hur de olika tycker?
Jag gör i alla fall mitt arbete nu, först ville jag skriva om klimatfrågan men det fanns så lite om det så jag ändrade mig till att skriva om fri abbort.
jag tycker att det är en självklarhet att kvinnan själv ska få bästämma om hon klarar av att uppfostra ett barn eller inte. Tvingas någon att ta hand om ett barn emot sin vilja tror jag att det kommer gå fel, barnet kommer kanske inte kunna få den kärlek ett barn behöver.
Jag tror inte heler att det blir lätt för kvinnan att ta hand om ett barn, man får ansvar för ett helt liv, samtidigt som man ska kunna ta hand om sitt eget.
vad anser du om fri abort, en rättighet eller bara en möjlighet att ta ett liv när personen i fråga inte har en chans att säga emot?
Så ta hand om er och stay in school
Jag tycker att Obama är självklart bäst, ni som tycker om McCain får ta och försvara ert val sen. Hur insatta är förresten alla i USA valet? den som vinner blir ändå världens mäktigaste man, så har du brytt dig om att se hur de olika tycker?
Jag gör i alla fall mitt arbete nu, först ville jag skriva om klimatfrågan men det fanns så lite om det så jag ändrade mig till att skriva om fri abbort.
jag tycker att det är en självklarhet att kvinnan själv ska få bästämma om hon klarar av att uppfostra ett barn eller inte. Tvingas någon att ta hand om ett barn emot sin vilja tror jag att det kommer gå fel, barnet kommer kanske inte kunna få den kärlek ett barn behöver.
Jag tror inte heler att det blir lätt för kvinnan att ta hand om ett barn, man får ansvar för ett helt liv, samtidigt som man ska kunna ta hand om sitt eget.
vad anser du om fri abort, en rättighet eller bara en möjlighet att ta ett liv när personen i fråga inte har en chans att säga emot?
Så ta hand om er och stay in school
innan måndag morgon
Idag har varit en seg söndag, kanske för att det precis innan måndag morgon. Då man reser sig bara för att kunna gå och lägga sig igen.
Idag har jag städat mitt rum, bråkat med mamma för att det inte var tillräckligt städat, försökt plugga men misslyckats för att all lust att få in något försvunnit. Man kan väl säga att jag misslyckats med allt idag. fast vissa dagar är bara som gjorda för att inte bli rätt.
I morgon kommer Fine hit, en tysk utbytesstudent som ska bo hos mig tills på fredag, vi får väl se hur det går, jag är förväntansfull. Det kan till och med ske ett mirakel, det kan få mig intresserad att lära mig tyska.
Tyvärr är det inte bara tyskan jag börjar tappa intresset för, utan jag tappar intresset för allt, det känns som om livslusten bara sugs ur mig.
jag vill ha tillbaka mitt positiva jag, jag var gladare då, förmodligen snällare med!
Jag vill bara tacka alla som står ut med mig även om jag är i en period i livet då jag inte är så himla snäll.
Så nu får ni ta hand om de ni tycker om, även om de är lite annorlunda för tillfället, men kom ihåg nästa gång kan det vara du som behöver tas hand om!
nöjesfältet of life
Jag har tänkt på en sak, att leva är som att vara på ett nöjesfält och åka alla attraktioner samtidigt.
Jag hoppas att ni förstår efter att ha läst detta:
Livet är som en karusell som snurrar runt runt, vi har inte kontrollen att stanna. Det går i berg och dalar vissa gånger är vi så högt uppe att man nästan får höjdskräck sen någon gång så faller man fritt utan att kunna stanna. Medan vi går i konstiga gångar som går hur om helst, som ibland får att bli yra så hoppar då och då varelser fram och skrämmer oss, vi måste hela tiden hålla koll på det som är vårt, för det finns alltid sådana som snor det som är ditt. Ibland går man genom tunnlar fyllda av hjärtan och lycka, ibland går man där själv och tänker hur allt skulle kunna vara, ibland med någon annan, dock kan det vara en kompis som också bara drömmer, men då drömmer man tillsammans och äkta vänskap är den vackraste av alla typer av kärlek men någon gång kan man ha turen med någon som man lever drömmen med. Vi får alltid njuta av nya smaker, dofter och känslor, höra nya ljud, eller bara känna igen sådant man känt så många gånger förr. Vi får testa nya saker, vi kan bli lurade att göra sådant vi först inte vill, antagligen gör vi det aldrig mer eller så gör vi det om och om igen!
Det kanske är därför de flesta tycker om att åka till nöjesfält, för att då kan man välja själv vad man vill åka, hur livet ska gå, om så bara för en liten stund!
Jag hoppas att någon mer än jag förstår hur jag tänker, men om ingen gör det så får jag väl inse att min världsbild är konstig. Men säg mig hur ser du på livet? som något som bara finns, som något speciellt, en underbar gåva? hur?
Idag var jag iväg med lite folk och såg på trampolin tävling, det var roligt! Jag önskar verkligen att jag skulle våga mer, jag vill kunna göra massor med volter och så men nej, modet sviker mig, men men så kan det väl få vara ibland.
Ha det bra nu allihopa, hoppas ni lyckas med att våga saker ni vill bättre än mig!
Första gången
Ja då har man följt mängden och skapat sig en blogg, jag frågar mig själv varför? Är det bara för att det är en "hipp grej", eller vill jag faktiskt få något ut av detta?
Jag tror, vill eller kanske till och med hoppas att det är det sista alternativet. För att jag vill få ut mina poetiska tankar, som är så klara i huvudet, men de går inte att sätta ord på dem. En som däremot är mycket bra på att sätta ord på sina tankar är Lars Winnerbäck, en av mina stora idoler och förebilder.
Det måste vara så skönt att kunna få ut sina tankar, jag känner nu att allt blir för mycket och jag undrar vem jag kan prata med, vems axel ska jag luta mig emot när det blåser för hårt?
Hon jag litat på mest, hon som en gång var min bästa vän, har förändrats så, det har nog jag med, men jag sa till henne att jag behöver henne, att allt går åt skogen just nu, att jag bara litar på henne.
När jag äntligen träffade henne och fick chansen att prata med henne, började hon i stället berätta hur många hon legat med sedan jag var hennes bästa vän som hon delade allt med. Jag visste inte vad jag skulle säga, hon var inte ledsen eller skämdes, hon nästan skröt, jag förstod att den enda person jag litat på var borta, hon hade ersatts med den här. Jag hoppas ändå av en mycket stor del av mitt hjärta att hon kommer tillbaka, fast innerst inne vet jag att det aldrig kommer att hända, kanske kan jag älska den här nya människan, ändra min grundide i livet som så många gånger förr.
Jag har alltid sagt att jag skulle läsa natur när jag började på gymnasiet, jag kommer inte ens ihåg hur jag bestämde mig för det jag har alltid vetat det.
Sen i 8:an/9:an så såg jag Nyköpings Enskilda Gymnasium, jag visste att det var där jag ville gå, det fanns inget annat alternativ! Där kunde man inte läsa ren Natur, men SamNatur, och det fanns möjlighet att få full naturbehörighet, så det var mitt nya mål!
Jag jobbade upp mina betyg för att komma in på gymnasiet med höga poäng, jag var så bestämd att jag skulle dit att jag inte ens märkte hur mycket mina betyg höjdes. Därför kom det som en överraskning när jag fick ett stipendium när jag slutade 9:an för att jag höjt mina betyg så mycket och hade en bra inställning.
Jag kom in på Enskilda där man första året bara läser samhäll, sen väljer man inriktning till andra terminen. Två veckor innan jag skulle lämna in lappen om mitt val frågade jag mig själv, vill jag verkligen läsa natur? svaret blev Nej! I stället blev jag ekonom, och nu går jag i tvåan och är stolt ekonom, och kan nästan säga att jag tycker det är roligt!
Ett annat stort val i mitt liv var att bli vegetarian, jag gick från köttälskare och slutade att äta det helt.
Varför gjorde jag då detta drastiska val, jo jag slutade först att äta kött hemma, sedan märkte jag att jag faktiskt inte tyckte om kött lika mycket som jag trott, sen gick jag på en kurs som Svenska Frisksport Förbundet anordnade, när jag fick veta vilken stor miljöfara köttet var så bestämde jag mig!
nu blev mitt första inlägg längre än jag tänkt mig, och jag tror inte att jag kommer lägga in så långa alltid, jag tror inte att jag kommer ha tid till det!
Men tills jag lägger in något nästa gång tycker jag att ni ska se världen i dess bästa sidor och försöka hitta stunder av lycka, ta vara på de stunderna och njut, när saker går dåligt så är det bara att ta lärdom av det men viktigast av allt om ni ramlar res er då, ta stöd av allt det fina i livet!
