dagen innan tentan.
för första gången är jag inte så himla nervös.
jag hoppas att dagen i den röda soffan gav något.
liksom de gamla tentorna jag tränade på att skriva i badet.
jag ska läsa igenom power-pointsen en gång till, sen är jag redo.
de där små sakerna som förändrar allt de stora.
ibland kommer jag på hur glad jag är att jag blev arg den dagen.
Att du ringde den där kvällen och sjöng just den där låten.
att du fick mig skratta och gråta på samma gång,
att du fick mig att förstå att det fanns något fint i dig med.
även om vi inte visste det då, så var det telefonsamtalet viktigt,
kanske ett av de viktigaste telfonsamtalen vi någonsin kommer ha.
det telfonsamtalet ändrade våra livsfilosofier för alltid.
ensam är inte alltid stark och,
dendär töntiga, patetiska jävla kärleken finns faktiskt på riktigt.
ett litet telefonsamtal kan ha gett mig det största i mitt liv.
gör någonting vackert av allt som gått sönder här.
ta upp spillrona. Klistra, limma och tejpa.
varför skall vi slänga bort allting?
