hjärtat sitter till vänster.
sitter här och skriver på en tenta. fundera över avvikande beteenden i familjer, hur mycket kan vara fel (let's face it, ingen familj är perfekt) innan någon utifrån måste bryta in? Började tänka på min egen uppväxt i ett radhusområde i en småstad.
Som jag minns det var allt frid och fröjd till en början, jag kunde inte bestämma mig för om det var bäst att sova hos mormor och morfar eller mamma och pappa. VI hälsade på varandra ofta och jag hade ett eget rum hos mormor och morfar (det min mamma snodde för ett tag sen). Jag kunde ångra mig flera gånger en kväll gällande var jag skulle sova så pappa och morfar fick möta upp varandra på den lilla bron över diket vid pulkabacken och ta med mig till rätt sovplats.
Sen fick jag en bror, sen förlorade jag en bror. Jag minns att vi lekte med honom natten innan, men att vi skulle sova och fick leka mer imorgon. Sen var det ambulanser i vår lägenhet, jag tror att mamma och pappa var i köket, jag och min syster pratade med en av ambulanskillarna, jag vet att vi pratade om vad min bror hade för body på sig. Den var vit med bilar i massor av färger, vi pratade om vilka färger det var och det där samtalet glömmer jag aldrig. Jag hittade den där bodyn för något år sen, jag har aldrig pratat om den efter den där stunden i hallen, men jag vet att det var den för jag kände igen den och de hade klippt sönder den på vänster sida, jag antar att de försökte rädda honom med HLR. Den där ambulanskillen var nog den enda från sjukvården som pratade med oss barn om vår bror. Sköteskarn som hade hand om oss på sjukhuset under dagen svarade inte på varför alla vuxna personer i vår närhet grät, hon ville bara läsa i en bok om dinosaurier. På kvällen skickades vi hem med våra föräldrar som om våra liv skulle fortsätta som om inget hänt, jag och mamma såg polstjärnan genom sovrumsfönstret och konstaterade att det är där de döda bor. På kyrkis introducerades jag för teodicéproblemet när lärarna försökte stötta genom att säga att Gud var med vår familj i allt som hände och det enda jag kunde höra var "det finns ingen anledning att din bror dog, han var inte sjuk, men Gud dödade honom" (jag konfirmerade mig inte sen samma år som min bror skulle ha fyllt 10 år).
Efter allt det där sa mamma att vi skulle flytta till mormor och morfars hus, jag blev lycklig och trodde att jag aldrig mer skulle behöva välja var jag skulle sova, jag hade rätt på sätt och vis. Problemet var bara att mormor och morfar flyttade till en annan stad, 5 minuters gångväg blev nu till 30 minuters bilresa, det är mycket för en 4åring.
Barndomen i radhus var ändå rätt fin, vi var en hel drös med kommunistiska ungar som samlades och lekte lekar. På gräsfältet mellan min hage och Lokes hage brukade vi köra fotboll, under hökens vingar kom och Ett Två Tre Röda Stjärna. Vid vår tvättstuga var samlingspunkten för kurragöma, tjuv och polis , burken och liknande. Vår hage var bästa lekhagen, med alla backar runt hagen är den som gjord för cykelrace.
När vi var osams grupperade vi oss och kastade vi sten emot varandra, eller hade gerillakrig och gömde oss i buskar och hoppade på varandra när vi som minst ande det och vi slogs ordentligt ska ni veta. Sen var vi vänner igen, en sten i ögat eller en spark emot halsen glömdes bort över en middag.
VI gick ihop oss och förde demonstrationer ibland. En gång när någon vuxen tyckte det var en bra idé att bygga hus i vår pulkabacke. Det tyckte inte vi barn. Så vi ritade bilder på ungar som åkte pulka och krockade i hus och tejpade fast på spadar och sånt, sedan stod vi utanför allhuset med våra plakat när folk skulle gå in till mötet och rösta om detta. Vi viftade med våra plakat och skrek "vi vill ha vår pulkabacke kvar". Det blev inget husbygge och de skrev om oss i protokollet. En annan gång hade en granne sparkat in en katt (som olovligt gått in i hans hus) i väggen. Grannen skyllde på att han var allergisk och att det var kattens eget fel om den går in till honom när vi barn gnällde på honom. Då tog vi fram penna och papper igen, ritade en katt och skrev namn och adress på grannen, djurplågare, sparkar in katter i väggar så att tavlorna skakar på andra sidan väggen (det hade vi vittne på nämligen) och så satte vi upp lapparna i byns två mataffärer och ställde oss utanför hans dörr och skrek att han var en djurplågare. Han bad om ursäkt så att vi tog ner lapparna.
En sommar byggde vi två kojor i skogen, i början tävlade vi om vilken som var bäst men sen kom vi på att båda kojorna kunde bli bättre om vi samarbetade.
När vi var lite äldre gav vi oss in i filmbranschen. Vi hade ett stort projekt en gång när typ alla ungar var med, det var en skräckfilm och precis alla utom mördaren dog och filmen slutade med att mördaren sa (det som även var filmens titel) "Vilken underbar dag!". Vi själva tyckte att den var grymt bra! Men några kompisars mamma tog en överdos när hon sett den så jag vet inte.. Min syster och jag hade glömt något hemma hos dem så vi gick dit på kvällen, då låg mamman på golvet (jag tror hon tagit whiskey och tabletter) vi fick lova att inte säga något till någon. Vi höll inte det löftet utan berättade för våra föräldrar som ringde ambulansen.
På helgerna hängde vi ofta med två andra som är i vår ålder, de var nästan som systrar till oss. VI höll shower och teaterföreställningar för våra föräldrar, ibland var det gratis men kände vi att vi gjorde något riktigt bra kunde de kosta en slant och ville man inte betala så blev det dyrare och man behövde titta.
Som jag minns det var allt frid och fröjd till en början, jag kunde inte bestämma mig för om det var bäst att sova hos mormor och morfar eller mamma och pappa. VI hälsade på varandra ofta och jag hade ett eget rum hos mormor och morfar (det min mamma snodde för ett tag sen). Jag kunde ångra mig flera gånger en kväll gällande var jag skulle sova så pappa och morfar fick möta upp varandra på den lilla bron över diket vid pulkabacken och ta med mig till rätt sovplats.
Sen fick jag en bror, sen förlorade jag en bror. Jag minns att vi lekte med honom natten innan, men att vi skulle sova och fick leka mer imorgon. Sen var det ambulanser i vår lägenhet, jag tror att mamma och pappa var i köket, jag och min syster pratade med en av ambulanskillarna, jag vet att vi pratade om vad min bror hade för body på sig. Den var vit med bilar i massor av färger, vi pratade om vilka färger det var och det där samtalet glömmer jag aldrig. Jag hittade den där bodyn för något år sen, jag har aldrig pratat om den efter den där stunden i hallen, men jag vet att det var den för jag kände igen den och de hade klippt sönder den på vänster sida, jag antar att de försökte rädda honom med HLR. Den där ambulanskillen var nog den enda från sjukvården som pratade med oss barn om vår bror. Sköteskarn som hade hand om oss på sjukhuset under dagen svarade inte på varför alla vuxna personer i vår närhet grät, hon ville bara läsa i en bok om dinosaurier. På kvällen skickades vi hem med våra föräldrar som om våra liv skulle fortsätta som om inget hänt, jag och mamma såg polstjärnan genom sovrumsfönstret och konstaterade att det är där de döda bor. På kyrkis introducerades jag för teodicéproblemet när lärarna försökte stötta genom att säga att Gud var med vår familj i allt som hände och det enda jag kunde höra var "det finns ingen anledning att din bror dog, han var inte sjuk, men Gud dödade honom" (jag konfirmerade mig inte sen samma år som min bror skulle ha fyllt 10 år).
Efter allt det där sa mamma att vi skulle flytta till mormor och morfars hus, jag blev lycklig och trodde att jag aldrig mer skulle behöva välja var jag skulle sova, jag hade rätt på sätt och vis. Problemet var bara att mormor och morfar flyttade till en annan stad, 5 minuters gångväg blev nu till 30 minuters bilresa, det är mycket för en 4åring.
Barndomen i radhus var ändå rätt fin, vi var en hel drös med kommunistiska ungar som samlades och lekte lekar. På gräsfältet mellan min hage och Lokes hage brukade vi köra fotboll, under hökens vingar kom och Ett Två Tre Röda Stjärna. Vid vår tvättstuga var samlingspunkten för kurragöma, tjuv och polis , burken och liknande. Vår hage var bästa lekhagen, med alla backar runt hagen är den som gjord för cykelrace.
När vi var osams grupperade vi oss och kastade vi sten emot varandra, eller hade gerillakrig och gömde oss i buskar och hoppade på varandra när vi som minst ande det och vi slogs ordentligt ska ni veta. Sen var vi vänner igen, en sten i ögat eller en spark emot halsen glömdes bort över en middag.
VI gick ihop oss och förde demonstrationer ibland. En gång när någon vuxen tyckte det var en bra idé att bygga hus i vår pulkabacke. Det tyckte inte vi barn. Så vi ritade bilder på ungar som åkte pulka och krockade i hus och tejpade fast på spadar och sånt, sedan stod vi utanför allhuset med våra plakat när folk skulle gå in till mötet och rösta om detta. Vi viftade med våra plakat och skrek "vi vill ha vår pulkabacke kvar". Det blev inget husbygge och de skrev om oss i protokollet. En annan gång hade en granne sparkat in en katt (som olovligt gått in i hans hus) i väggen. Grannen skyllde på att han var allergisk och att det var kattens eget fel om den går in till honom när vi barn gnällde på honom. Då tog vi fram penna och papper igen, ritade en katt och skrev namn och adress på grannen, djurplågare, sparkar in katter i väggar så att tavlorna skakar på andra sidan väggen (det hade vi vittne på nämligen) och så satte vi upp lapparna i byns två mataffärer och ställde oss utanför hans dörr och skrek att han var en djurplågare. Han bad om ursäkt så att vi tog ner lapparna.
En sommar byggde vi två kojor i skogen, i början tävlade vi om vilken som var bäst men sen kom vi på att båda kojorna kunde bli bättre om vi samarbetade.
När vi var lite äldre gav vi oss in i filmbranschen. Vi hade ett stort projekt en gång när typ alla ungar var med, det var en skräckfilm och precis alla utom mördaren dog och filmen slutade med att mördaren sa (det som även var filmens titel) "Vilken underbar dag!". Vi själva tyckte att den var grymt bra! Men några kompisars mamma tog en överdos när hon sett den så jag vet inte.. Min syster och jag hade glömt något hemma hos dem så vi gick dit på kvällen, då låg mamman på golvet (jag tror hon tagit whiskey och tabletter) vi fick lova att inte säga något till någon. Vi höll inte det löftet utan berättade för våra föräldrar som ringde ambulansen.
På helgerna hängde vi ofta med två andra som är i vår ålder, de var nästan som systrar till oss. VI höll shower och teaterföreställningar för våra föräldrar, ibland var det gratis men kände vi att vi gjorde något riktigt bra kunde de kosta en slant och ville man inte betala så blev det dyrare och man behövde titta.
Jag skrattar åt det mesta vi gjorde, det har format mig till den jag är idag och jag vill inte vara någon annan, vi var så förbannat helhjärtade och det beundrar jag oss för såhär i efterhand.
Vad vill jag ha sagt med detta mastodontinlägg? Egentligen ingenting, jag ville kanske bara skriva av mig och undrar om något faktiskt blivit bättre om vi fått någon insats eller om vi ändå blivit samma individer med liknande vinster och förluster i slutändan i alla fall. Hade vi hanterat alla nära-döden-upplevelser vi stött på senare likadant, hade vi gjort det till något större eller kunnat hantera det bättre? När hjälper det att gå in och när ska man bara låta tiden läka såren? Sånt funderar jag på i natten.
Vad vill jag ha sagt med detta mastodontinlägg? Egentligen ingenting, jag ville kanske bara skriva av mig och undrar om något faktiskt blivit bättre om vi fått någon insats eller om vi ändå blivit samma individer med liknande vinster och förluster i slutändan i alla fall. Hade vi hanterat alla nära-döden-upplevelser vi stött på senare likadant, hade vi gjort det till något större eller kunnat hantera det bättre? När hjälper det att gå in och när ska man bara låta tiden läka såren? Sånt funderar jag på i natten.
att komma hem.
Åkte hem till mamma och pappa i onsdags.
Det är längesen jag längtade hem så mycket som jag gjorde då, så det var fint att komma hem.
På fredag åkte jag till min gamla gymnasieskola, Nyköpings Enskilda, igen. Kom dit på morgonen och satt fram till lunch och fixade sista-minuten-planering. Satt i min gamla lärares rum och jobbade vid datorn, elever kom in och frågade saker, jag svarade på vilken lärare som satt var och lånade ut häftapparaten, jag skrev ut papper och fick hämta dem från personalens skrivare. Tillbaka dit där jag var ett barn men den här gången som vuxen.
Sedan berättade jag snabbt för varenda elev på skolan vad en alumniförening är och vad jag gjort sedan den där sommardagen då jag sprang av båten med tårfyllda ögon, sång i halsen, vit klänning och vit mössa. Jag lyssnade även på vad andra haft för sig och sedan lekte jag ordförande på ett årsmöte.
När jag och min syster tog bussen ut till skogen där mamma och pappa har sin husvagn var busschauffören inte säker på om han verkligen ville släppa av oss, det var så mörkt och vi var uppenbart inte såna som bor där alltid. Men vi gick en promenad i mörkret, hittade fram och där satt mamma och pappa och spelade Lars Winnerbäck. En annan morgon väckte mamma oss andra genom att spela Veronica Maggio på högsta volym. Ibland har de bra musiksmak min kära familj.
Några andra som har sin husvagn där bor i Jakobsberg, de var snälla nog att köra hem ett litet bord som nu är hallbyrå hemma hos mig. Jag stannade kvar för middag med mormor och morfar som kom och hälsade på.
Väl hemma i lägenheten så är jag otroligt glad att slippa den där jäkla flyttkartongen med en filt över och i stället ha en riktig möbel (för er som vill se så finns det en länk till min instagram till höger), första intrycket när man kommer in är så många gånger bättre nu! Jag fixade även ett ljus i en vinflaska. Hade problem att hitta dåliga stearinljus som rinner, men en vän hjälpte mig lösa problemet. så här kommer hur ni gör för att få till såna där coola ljusstakar som typ pirater hade förr i tiden.
Du behöver:
Vinflaska.
2 långa stearinljus
tändare
Så här gör du:
Drick upp vinet. Nyktra till, det är nog farligt att leka med ljus efter en flaska vin. Sätt i ena ljuset i vinflaskan. Tänd det. Håll det andra uppochner ovanför det brinnande ljuset och snurra det, både runt sig själv och flaskan.
Det blir snyggt och tar inte så fasligt lång tid. Problemet med rinniga stearinljus är ju dock att det även rinner stearin på bordet eller vad flaskan nu står på, men jag har lösningen på det med (om man nu inte orkar vara smart och lägga något under precis när man fixar)!
Du behöver:
Strykjärn
Papper
Såhär gör du:
Lägg pappret på stearinet. Sätt i kontakten till strykjärnet i väggen. Stryk över pappret. Pappret kommer absorbera upp allt stearin så att det inte syns alls att det varit där, bättre än skrapa! Fungerar även på kläder.
Det är längesen jag längtade hem så mycket som jag gjorde då, så det var fint att komma hem.
På fredag åkte jag till min gamla gymnasieskola, Nyköpings Enskilda, igen. Kom dit på morgonen och satt fram till lunch och fixade sista-minuten-planering. Satt i min gamla lärares rum och jobbade vid datorn, elever kom in och frågade saker, jag svarade på vilken lärare som satt var och lånade ut häftapparaten, jag skrev ut papper och fick hämta dem från personalens skrivare. Tillbaka dit där jag var ett barn men den här gången som vuxen.
Sedan berättade jag snabbt för varenda elev på skolan vad en alumniförening är och vad jag gjort sedan den där sommardagen då jag sprang av båten med tårfyllda ögon, sång i halsen, vit klänning och vit mössa. Jag lyssnade även på vad andra haft för sig och sedan lekte jag ordförande på ett årsmöte.
När jag och min syster tog bussen ut till skogen där mamma och pappa har sin husvagn var busschauffören inte säker på om han verkligen ville släppa av oss, det var så mörkt och vi var uppenbart inte såna som bor där alltid. Men vi gick en promenad i mörkret, hittade fram och där satt mamma och pappa och spelade Lars Winnerbäck. En annan morgon väckte mamma oss andra genom att spela Veronica Maggio på högsta volym. Ibland har de bra musiksmak min kära familj.
Några andra som har sin husvagn där bor i Jakobsberg, de var snälla nog att köra hem ett litet bord som nu är hallbyrå hemma hos mig. Jag stannade kvar för middag med mormor och morfar som kom och hälsade på.
Väl hemma i lägenheten så är jag otroligt glad att slippa den där jäkla flyttkartongen med en filt över och i stället ha en riktig möbel (för er som vill se så finns det en länk till min instagram till höger), första intrycket när man kommer in är så många gånger bättre nu! Jag fixade även ett ljus i en vinflaska. Hade problem att hitta dåliga stearinljus som rinner, men en vän hjälpte mig lösa problemet. så här kommer hur ni gör för att få till såna där coola ljusstakar som typ pirater hade förr i tiden.
Du behöver:
Vinflaska.
2 långa stearinljus
tändare
Så här gör du:
Drick upp vinet. Nyktra till, det är nog farligt att leka med ljus efter en flaska vin. Sätt i ena ljuset i vinflaskan. Tänd det. Håll det andra uppochner ovanför det brinnande ljuset och snurra det, både runt sig själv och flaskan.
Det blir snyggt och tar inte så fasligt lång tid. Problemet med rinniga stearinljus är ju dock att det även rinner stearin på bordet eller vad flaskan nu står på, men jag har lösningen på det med (om man nu inte orkar vara smart och lägga något under precis när man fixar)!
Du behöver:
Strykjärn
Papper
Såhär gör du:
Lägg pappret på stearinet. Sätt i kontakten till strykjärnet i väggen. Stryk över pappret. Pappret kommer absorbera upp allt stearin så att det inte syns alls att det varit där, bättre än skrapa! Fungerar även på kläder.
föräldrarstädning.
Jag har en förhoppning om att mina föräldrar vill köra hem mig och mina saker på söndag.
Saken är bara den att det krävs ju en viss ordning hemma när föräldrarna ska hälsa på. Det är ju dels viktigt att alla stora ytor är hyfsat fina och dammfria, det syns ju snabbt annars. Sedan är min uppfattning att föräldrar, speciellt mammor, har små ställen där de kollar städningens äkthet och ordentlighet.
Jag vet inte om det här är något ni andra märkt av? Men när den översiktliga inspektionen är godkänd så kollas ett litet ställe, lätt att glömma, upp. Jag föll en gång på de översta hyllplanen. Mamma och pappa föll en gång på sopskåpet. Och jag tror att min mamma inspekterar toaletten, detta baserar jag på hur ordentligt hon städar där själv, det verkar viktigt, så jag städar där ordentligt innan mamma kommer. Nu har jag även städat vårat äckliga sopskåp så att mormor kan hälsa på.
Men det får inte vara alldeles för städat heller, då blir det bara fjäsk, det ska vara på en nivå så att föräldrarna kan känna sig lugna att barnen kan städa, inte mer än så.
Sedan har lägstanivån på stökighet varit förfärligt låg här hemma när tentaångest, sjukdom och sånt kommit i vägen. Nu har jag bestämt mig för att höja den igen. Inte så att jag kan bjuda hem kungen och vara stolt över min städade och rena lägenhet, inte alls. Bara så att någon kan titta förbi utan förvarning och så behöver jag inte skämmas.
Du har nu läst ett helt otroligt onödigt inlägg om städning, grattis, jag bjuder på den underhållningen idag.
Petronellas Önskelista.
Jag vet att den snart är här, tiden jag längtar till.
Jag fyller år, det är jul & jag tar examen - inom loppet av 3 månader.
Jag förstår om ni redan spenderat många sömnlösa nätter och undrat, vad ska jag köpa, vad vill hon ha?
Tro mig, jag har också legat sömnlös och undrat. Så jag tänkte att jag ger er lite inspiration, ni kan absolut tänka utanför boxen med, och jag förväntar mig absolut inte att få alla de här sakerna, men här kommer lite förslag på ting som kan göra mig glad.
- Uppmärksamhet och bekräftelse i alla dess former - om jag någon gång ska få det så!
- En byrå att ha under hallspegeln - gärna med "en hylla under" där jag kan ställa träningsgrjor och så ett "vanligt hyllplan" där man kan ställa ljus och så. men nu har vi en flyttkartong med en filt över så jag är inte så kräsen, inte alls faktiskt. (CHECK)
- Hemmasaker - glas, koppar, ljusstakar, handdukar, sängkläder, filtar, tavlor, you name it
- Kläder - träningskläder, vardagskläder, finkläder, jag gillar kläder. (Tröjor storlek S, Byxor storlek 38.)
- Accessoarer - smycken, sjalar, hårsaker och sånt
- Ett jobb - gärna ett rätt välbetalt socionomjobb
- Drömprins - om du vet någon med en fantastisk personlighet på alla sätt och vis, vackra ögon, snygg överkropp etc, inte upptagen, inte bög (inget ont om bögar, men drömprinsen måste gilla mig med annars faller liksom hela grejen)
- Smal helkroppssegel - gärna med guldram
- Delikatesser (typ) - goda teer, choklad, vin, etc
- Hemelektronik - mjölkskumare(?), blender, stavmixer, bra-att-ha-saker
- stor väska - ja jag är en baglady. då kan jag vara det med stil.
- gitarr - och/eller lektioner i hur man spelar gitarr
Det var vad jag kom på nu, men kolla det här inlägget ibland, jag fyller på i takt med att jag ser saker jag vill ha. Jag kommer även ut med ett datum då det hålls en liten tillställning då ni kan hedra mig.
Du är fin. Du är dig lik.
År&Dar, bandet jag blev lite småkär i när jag upptäckte dem igår.
hur har jag missat er hela mitt liv?
Nu är du död och begraven.
Vila i frid kära Kristian Gidlund.
Tack för musiken jag spelade på min iPod i hemlighet för att jag inte ville erkänna att min syster hade bra musiksmak.
Men fram för allt Tack för dina vackra texter, din öppenhet om en hänsynslös sjukdom som tar utan en tanke på att ge någonting tillbaka.
Tack för att du pratar om döden, den ingen av oss kommer undan hur vi än försöker glömma bort dess existens. Jag har alltid känt den nära, som om den flåsar mig i nacken och tar alla runt omkring mig en efter en, jag har hatat det tabu som rått kring döden, kring vår dödlighet, kring att vi alla är döende från den sekunden vi börjar leva.
Tack för musiken jag spelade på min iPod i hemlighet för att jag inte ville erkänna att min syster hade bra musiksmak.
Men fram för allt Tack för dina vackra texter, din öppenhet om en hänsynslös sjukdom som tar utan en tanke på att ge någonting tillbaka.
Tack för att du pratar om döden, den ingen av oss kommer undan hur vi än försöker glömma bort dess existens. Jag har alltid känt den nära, som om den flåsar mig i nacken och tar alla runt omkring mig en efter en, jag har hatat det tabu som rått kring döden, kring vår dödlighet, kring att vi alla är döende från den sekunden vi börjar leva.
Det är en sorglig sanning, men att läsa din version av den har varit lika befriande som förfärligt. Jag hoppas att du kan ha luckrat upp tystnaden lite. Att helvetet du fått gå igenom inte varit helt förgäves.
Tack för allt, ta hand om dig i Nangijala.
Tack för allt, ta hand om dig i Nangijala.
Ni andra, ni som ännu får ta del av livet, lyssna på Sugarplum Fairy och tänk på trummorna. Läs hans texter. Genom oss kan en del av hans själ leva vidare här på jorden.
Today was a good day.
jag började visserligen dagen med att försova mig, men alltså det är ju typ rutin i mitt liv, dagen räknas från lunchtid då jag börjar fungera som levande varelse på jorden.
Åt god lunch med fina människor och diskuterade bra och vettiga saker, typ mitt blivande yrke och sånt.
Sen hängde jag med en superstar från Uganda, flätade hår och pluggade samtidigt. Hello multitasking!
Sen satt jag på ett café och sjöng visst högt utan att riktigt vara medveten om det själv, måste jobba på det där. men min kursare skrev ett mail att det var fint och jag väljer att lita på hennes omdöme, det känns lite bättre att underhålla ett fullsatt café då liksom.
Efter ett rätt mysigt grupparbetande där vi mest kom fram till att vi får freestylea imorgon så drog jag till gymmet. Hade svårt att hålla mig från att skratta högt när jag började minnas saker från Indien. Typ när min Bill/Bull stod med bara bröst i omklädningsrummet och chockade vår mauchie. Lite senare förklarade en annan indisk kvinna de brukar byta om lite mer avskilt, sedan förstod vi att nakenhet är rätt tabu i Indien, alltid. Kom även på när de indiska kvinnorna typ pratade skit om oss svenskor för att vi inte använde en spray innan träningen, så vi köpte en sån spray, man vill ju passa in liksom. En gång tog vi på den i lägenheten och de andra höll typ på att dö för att den var så stark. I Sverige ombeds vi att inte använda parfym, hårspray och dylikt för att respektera allergikerna, de har de fan tufft i Indien.
Träningen var för övrigt det första som fick mig att må så där galet bra med sprudlande endorfiner på tre galet långa dagar. Hon som ledde passet i tisdags frågade till och med idag om jag var låg då, det känns fint när någon ser en och bryr sig. Och så känns det fint att vara back on track också.
Åt god lunch med fina människor och diskuterade bra och vettiga saker, typ mitt blivande yrke och sånt.
Sen hängde jag med en superstar från Uganda, flätade hår och pluggade samtidigt. Hello multitasking!
Sen satt jag på ett café och sjöng visst högt utan att riktigt vara medveten om det själv, måste jobba på det där. men min kursare skrev ett mail att det var fint och jag väljer att lita på hennes omdöme, det känns lite bättre att underhålla ett fullsatt café då liksom.
Efter ett rätt mysigt grupparbetande där vi mest kom fram till att vi får freestylea imorgon så drog jag till gymmet. Hade svårt att hålla mig från att skratta högt när jag började minnas saker från Indien. Typ när min Bill/Bull stod med bara bröst i omklädningsrummet och chockade vår mauchie. Lite senare förklarade en annan indisk kvinna de brukar byta om lite mer avskilt, sedan förstod vi att nakenhet är rätt tabu i Indien, alltid. Kom även på när de indiska kvinnorna typ pratade skit om oss svenskor för att vi inte använde en spray innan träningen, så vi köpte en sån spray, man vill ju passa in liksom. En gång tog vi på den i lägenheten och de andra höll typ på att dö för att den var så stark. I Sverige ombeds vi att inte använda parfym, hårspray och dylikt för att respektera allergikerna, de har de fan tufft i Indien.
Träningen var för övrigt det första som fick mig att må så där galet bra med sprudlande endorfiner på tre galet långa dagar. Hon som ledde passet i tisdags frågade till och med idag om jag var låg då, det känns fint när någon ser en och bryr sig. Och så känns det fint att vara back on track också.
låter någon annan sätta ord på mina känslor.
nu tänkte jag lägga upp lite svensk musik som jag tycker är bra. Kanske inte de låtarna jag tycker är bäst i världen och inte utav de artister som jag ofta pratar om, men de låtar som ändå rör en del av mitt hjärta och själ.
en dag av synd typ.
Jag började dagen med att försova mig, missa pendeln och komma försent. Nu blev ni bra förvånade va?
sen satt jag på en rätt bra föreläsning och önskade att kvinnan kunde sluta prata och låta mig få lyssna igenom Veronica Maggios skiva som äntligen släppts nu. Jag blev inte besviken när jag väl gjorde det, typ samma sekund som vi fick sluta. Hela Huset är en duett hon gör med Håkan Hellström, jag tänker inte ens försöka beskriva lyckoruset och öronorgasmen som uppstod när jag hörde den.
Sen åt jag en kanelbulle med en vaniljbulleman. Och det rimmar väl inte så bra med min hårdträningsperiod, men det är kanelbullens dag och då räknas det knappt som att unna sig, bara hedra traditioner typ. Jag menar ingen av oss hade haft kanelbulle som förstahandsval, men vi offrade oss dagen till ära. Så jävla nobelt när man tänker på det. Vi inhandlade även epic presenter till morgondagens födelsedagsbarn med tema humor, sexism och allmän hyllning till tjejen i förhållandet.
När jag kom hem kom den bästa vikarierande husmodern som jag vet och gav mig mat. Jag kommer aldrig svälta när det fortsätter trilla in sjukt goda matlådor i kingsize i min frys. Svenska kyrkan utfodrar minst en fattig student, det är jag tacksam för!
Sedan bröt jag mitt shoppingförbud och handlade en t-shirt. Men det var ett sjukt bra pris. Och den ser ut som en stjärnhimmel med ett stort, knallgult W på. Hade jag sökt hjälp för det här med min shopping skulle min psykolog skriva i sina journaler "Fröken Wadle hade varit en idiot och förmodligen fått stora psykiska men för livet om hon inte skulle nappa på det här erbjudandet. Ett fullt förståeligt återfall" För övrigt så älskar jag ruset som uppstår efter ett bra köp och WESC-affären i Barkarby spelar alltid bra musik som gör mig glad, idag var det Noah and the whale. Nu har jag kanske inte gjort mig förtjänt av självuppmuntran av det här slaget just idag.
Så nu ska jag plugga denna fredagkväll. Duktigt! Väger lätt upp alla inte helt fenomenala val som jag gjort idag.
sen satt jag på en rätt bra föreläsning och önskade att kvinnan kunde sluta prata och låta mig få lyssna igenom Veronica Maggios skiva som äntligen släppts nu. Jag blev inte besviken när jag väl gjorde det, typ samma sekund som vi fick sluta. Hela Huset är en duett hon gör med Håkan Hellström, jag tänker inte ens försöka beskriva lyckoruset och öronorgasmen som uppstod när jag hörde den.
Sen åt jag en kanelbulle med en vaniljbulleman. Och det rimmar väl inte så bra med min hårdträningsperiod, men det är kanelbullens dag och då räknas det knappt som att unna sig, bara hedra traditioner typ. Jag menar ingen av oss hade haft kanelbulle som förstahandsval, men vi offrade oss dagen till ära. Så jävla nobelt när man tänker på det. Vi inhandlade även epic presenter till morgondagens födelsedagsbarn med tema humor, sexism och allmän hyllning till tjejen i förhållandet.
När jag kom hem kom den bästa vikarierande husmodern som jag vet och gav mig mat. Jag kommer aldrig svälta när det fortsätter trilla in sjukt goda matlådor i kingsize i min frys. Svenska kyrkan utfodrar minst en fattig student, det är jag tacksam för!
Sedan bröt jag mitt shoppingförbud och handlade en t-shirt. Men det var ett sjukt bra pris. Och den ser ut som en stjärnhimmel med ett stort, knallgult W på. Hade jag sökt hjälp för det här med min shopping skulle min psykolog skriva i sina journaler "Fröken Wadle hade varit en idiot och förmodligen fått stora psykiska men för livet om hon inte skulle nappa på det här erbjudandet. Ett fullt förståeligt återfall" För övrigt så älskar jag ruset som uppstår efter ett bra köp och WESC-affären i Barkarby spelar alltid bra musik som gör mig glad, idag var det Noah and the whale. Nu har jag kanske inte gjort mig förtjänt av självuppmuntran av det här slaget just idag.
Så nu ska jag plugga denna fredagkväll. Duktigt! Väger lätt upp alla inte helt fenomenala val som jag gjort idag.
ett tips till alla stressade själar.
jag vet hur det känns när tiden och orken inte riktigt räcker till alla måste och borde. Jag vet att kaffe kan vara en räddare i nöden vissa stunder, liksom ge dig energi att jobba lite snabbare.
Så det är inte så jättekonstigt om det någon gång känns klokt att dricka 1 liter kaffe i typ ett svep, även om du redan druckit några koppar tidigare på dagen.
Mitt tips är ändå, gör inte detta. Till en början kommer det funka bra, du blir superspeedad och jobbar på utan att energin sviker en sekund. Sen kommer dippen. Dippen mina damer och herrar, värre än en onsdagseftermiddag. All den där superenergin byts inom loppet av ett ögonblick ut emot en känsla som liknar en onådig bakfylla. Illamående, yr, kraftlös, inte alls någon superenergi där man får mycket gjort, snarare tvärtom. Sen kan du inte sova på natten heller, bara ligga och må dåligt för pigg för att somna och vips så är dagen efter omringad av ett moln av trötthet.
Det är vad jag hört i alla fall. Eller så gjorde jag ett test igår för att kunna hissa eller dissa den briljanta planen.. Den är dissad i alla fall. Så jävla dissad.
Så det är inte så jättekonstigt om det någon gång känns klokt att dricka 1 liter kaffe i typ ett svep, även om du redan druckit några koppar tidigare på dagen.
Mitt tips är ändå, gör inte detta. Till en början kommer det funka bra, du blir superspeedad och jobbar på utan att energin sviker en sekund. Sen kommer dippen. Dippen mina damer och herrar, värre än en onsdagseftermiddag. All den där superenergin byts inom loppet av ett ögonblick ut emot en känsla som liknar en onådig bakfylla. Illamående, yr, kraftlös, inte alls någon superenergi där man får mycket gjort, snarare tvärtom. Sen kan du inte sova på natten heller, bara ligga och må dåligt för pigg för att somna och vips så är dagen efter omringad av ett moln av trötthet.
Det är vad jag hört i alla fall. Eller så gjorde jag ett test igår för att kunna hissa eller dissa den briljanta planen.. Den är dissad i alla fall. Så jävla dissad.
tankspridd. tentaflykt. shopoholic.
Har bokat in en ny träff med min indiska familj. Någon kom på att sista helgen i november skulle vara bra, magkänslan sa att jag tror att det händer något då, men jag gick igenom skola och förtroendeuppdrag lite snabbt i huvudet och konstaterade att 29e november-1a december var dagar lediga att spendera med saknade vänner. På natten slog det mig dock att jag fyller ju år då och har väl mer eller mindre uttalat bestämt att familjen ska få komma hit på middag då. Nu har jag bestämt att familjen får min födelsedagskväll och resterande helg tar jag mitt pick och pack till Örebro. Jag kanske skriver en önskelista snart så att alla kan börja planera sina inköp. Hyllningstal, låtar och andra sätt att framföra era gratulationer på kan ni gott börja knåpa på redan nu om ni känner för det.
Idag har jag flytt att skriva tenta. Jag har läst en hel del saker som liksom börjar koka ihop sig i huvudet men inga ord skrivs ännu. Process. Jag har gjort allt möjligt annat, jagat persiska bär, fått veta att de är slut i affären men kommer in snart igen och att jag får åka till Iran i augusti om jag vill äta dem färska. Sett all diskad disk på en handduk, irriterat mig på det mer än vanligt och spontanköpt ett diskställ. Jag har bestämt att jag inte får köpa kläder den här terminen, tortyr, så då hittar jag annat som jag liksom bara måste köpa. Jag har lyssnat igenom de låtarna som Veronica Maggio släppt från sin nya skiva, mörkt är en helt fantastisk trudelutt i min mening. Lyssnat igenom hela Melissa Horns nya album. Och skrivit det här blogginlägget såklart. Nu funderar jag på att bädda sängen och plocka med kläder.
Idag har jag flytt att skriva tenta. Jag har läst en hel del saker som liksom börjar koka ihop sig i huvudet men inga ord skrivs ännu. Process. Jag har gjort allt möjligt annat, jagat persiska bär, fått veta att de är slut i affären men kommer in snart igen och att jag får åka till Iran i augusti om jag vill äta dem färska. Sett all diskad disk på en handduk, irriterat mig på det mer än vanligt och spontanköpt ett diskställ. Jag har bestämt att jag inte får köpa kläder den här terminen, tortyr, så då hittar jag annat som jag liksom bara måste köpa. Jag har lyssnat igenom de låtarna som Veronica Maggio släppt från sin nya skiva, mörkt är en helt fantastisk trudelutt i min mening. Lyssnat igenom hela Melissa Horns nya album. Och skrivit det här blogginlägget såklart. Nu funderar jag på att bädda sängen och plocka med kläder.
