wanella

För ungefär två månader sedan så satt jag och Chili bredvid en kille på bussen. Inget speciellt med det egentligen, det händer ju ibland. Det speciella och ovanliga var att Chili blev helt kär i den här killen.
Han satt och flörtade, på sitt allra sötaste vis, med den här killen i en halvtimme och tyckte aldrig att mannen skulle sluta klappa på honom. När han sen skulle gå av blev Chili jätteledsen.
För det mesta så bryr sig Chili inte om några andra människor på tåget, han är också en liten feministisk kamphund som inte tycker om (nya) män i vanliga fall.

Men men, den här mannen vann det lilla chihuahuahjärtat, in a heartbeat.
Det finaste med den här historien är att kärleken tydligen var ömsesidig. När vi åkte pendeltåg nu så satte jag mig av en slump mitt emot den här mannen. Jag kände inte igen honom först, det var ju ändå två månader sen min hund flörtade med honom på bussen en morgon.
Han kände dock igen oss och när han såg oss (okey mest Chili kanske) så sken han upp som en sol! Sen satt de och tittade gulligt på varandra tills han gick av och klappade Chili på vägen ut.
Rätt gulligt, om vi ses igen så uppdaterar jag om hur den här kärlekshistorien fortsätter!
Jag har faktiskt fler historier med tema känslor väcks i kollektivtrafiken, men det kanske kommer en annan gång!